EN MINI-SHOPAHOLIC I MAMMAS FOTSPÅR - SOPHIE KINSELLA
Becky Brandon, född Bloomwood, trodde att livet som mamma skulle vara enkelt. Men Minnie, hennes två-åriga dotter, vill inte alls göra det Becky vill. Det går inte att ta med henne till varken Harrods, Harvey Nichols och hon har blivit utkastad från fyra tomtegrottor. Luke och Becky har ännu inte hittat sitt drömhus och fortsätter att bo hos deras föräldrar och när det ekonomiska krisen slår till så inser de alla att de måste börja spara. Men Becky får en briljant idé, hon ska fortfarande försöka ordna en överraskningsfest för Luke, helt gratis!
Trots att det finns många element som inte funnits i de tidigare Shopaholic-böckerna så tycker jag att historien börjar bli lite enformig. Becky och Lukes förhållande eskalerar men så kommer det något/någon som räddar allting i slutet. Det som gör att boken fortfarande är rolig och underhållande är dels Beckys föräldrar och deras granne Janice som lever i sin egna lilla värld och dels att deras dotter Minnie finns med. Om jag ska vara ärlig så förväntar jag mig kanske inte något mästerverk a la Charles Dickens Bleak House när jag läser den här boken, utan det funkar istället bäst när den gör det den är ämnad för: att underhålla.
Snyggast: Jag tyckte att det för en gångs skull var skönt att det inte fanns ett JÄTTEproblem, typ okänd syster som hatar en/arbetskris/Becky och Lukes relation går åt helvete. Det största problemet i den här boken var ju egentligen bara hur Becky skulle, i en tid av ekonomisk svångrem, fixa ihop ett överraskningskalas till Luke utan att han fick reda på det. Det kan ju upplevas som lite ytligt, men jag tyckte det var skönt med en omväxling för en gångs skull för det fanns så mycket andra historier som gjorde boken mer seriöst (Lukes skittråkiga mamma Elinor till exempel)
Saknas: Jag ville ha massa mer av Minnie! Jag blev besviken över att hon inte fick mer plats i historien och jag hade gärna sett att hela överraskningsgrejen kunde tagit mindre plats till förmån för henne. Historien börjar ju med att hon upplevs som oregerlig och Becky är jättenervös över att hon är bortskämd, men sen så glöms det nästan bort. Jag hade velat att Kinsella hade fokuserat mer på Minnie, Becky och Luke som familj istället.
"En mini-shopaholic i mammas fotspår" får 2½ Allies. Ni som har bra minne vet att jag oftast brukar dela ut väldigt höga poäng till Sophie Kinsellas böcker, men den här kändes på något sätt inte lika angelägen. Hade historien fokuserat mer på Minnie och Beckys familj så hade den nog fått högre. Fortfarande en läsvärd bok för er som gillar Shopaholic-serien dock!
MARIAN KEYES - TANKAR FRÅN SÄNGKANTEN
En samling krönikor av Marian Keyes där hon förklarar sin kärlek för Kitkat, skor, spa och alla resor hon har varit med om. Det blir både känt och okänt material samt en samling av noveller som hon skrivit.
Alltså, det går ju inte att ogilla Marian Keyes, även i textform. Hon är så öppenhjärtig och mysig att man ofrivlligt sugs in i hennes ubertjejigavärld där skor och choklad är höjdpunkterna på en grå vardag. Extra kul är det för oss läsare som inte har tillgång till de tidningar som hon ofta publicerar sina krönikor i. Men det är inte bara skämt och trams, hon beskriver också sin långa och jobbiga resa från alkohlist till nykter och även de resor hon gjort där hon besökt olika barnhem. Novellerna i slutet känns lite malplacerade, jag hade hellre velat ha fler krönikor men det kan ju vara på grund av att jag inte är en novellälskare.
Snyggast: Ibland är det så härligt att bara kasta sig in i en värld där allting är fokuserat på choklad och skor och killar, speciellt när hon gör allting så lättsamt. Alla böcker behöver inte handla om död och djupare mening, vissa historier får faktiskt kretsa kring lättare och roligare saker i vardagen och då finns det ingen som beskriver det bättre än Marian Keyes.
Saknas: Ibland kan det bli lite tråkigt att bara läsa korta krönikor eftersom man aldrigt riktigt kommer in i en historia. Den här boken är inget som jag rekommenderar som sträckläsning, utan kanske en bok som man läser ett kapitel ur innan man ska sova. Trots att det är indelat i olika teman så kan det ibland känns väldigt "hoppigt" och osammanhängande.
Det är svårt att recensera en bok där det inte finns ett sammanhängande tema och en historia, men jag ger ändå "Tankar från sängkanten" 3 Allies. Den är rolig, tjejig och får mig att fnissa högt mer än en gång.
MÄNNISKOR DET VARIT SYND OM - KALLE LIND
I boken "Människor det varit synd om" av Kalle Lind så får vi följa olika personer som det någon gång i livet varit lite extra synd om. Det kan är från Lena Nyman till Bibelns alldeles egna Job men även mindre ihågkomna personer. Här får vi följa hur personer verkligen trampat i klaveret, gjort bort sig, fått dåliga recensioner eller helt enkelt skitit i det blå skåpet (som det faktiskt heter!).
Under de 3 timmar det tog mig att läsa igenon den här boken så fnissade jag oabrutet! Vända blad, läsa, fnissfniss, läsa vidare, fnissfniss, vända blad. Ungefär så lät det under hela tiden. Boken är skriven på ett fantastiskt humoristiskt sätt och det går inte att lägga från sig den. Kalle Lind balanserar mellan ren och skär fakta och sina egna åsikter när han berättar om alla dessa stackars, stackars personer som det faktiskt någon gång har varit lite synd om.
Snyggast: Jag kan inte sluta fnissa, hur elakt det än må vara, åt kapitlet då Kalle Lind beskriver hur sonen Jack på sin nionde födelsedag fick en dikt av sin pappa Cornelis Wreeswijk som handlade om Vietnamn. Ibland kan det ju vara både kul och fint att få en present som någon gjort själv, fast kanske inte i det här fallet.
Saknas: Jag hade önskat att fotnoterna var på samma sida istället för längst bak i varje kapitel. Detta för att jag a) glömmer av att kolla fotnoterna och b) inte orkar bläddra tillbaka för att kolla vad de handlade om.
"Människor det har varit synd om" får av mig hela 5 Allies! Det är en toppenrolig bok som jag rekommenderar till alla (och nu när jag tänker efter så tror jag att det här är den första boken som fått en hel 5:a, så hurra hurra för det).
VACKRA LÖGNER - LISA UNGER
Om Ridley Jones hade tagit sovmorgon den dagen så hade hennes liv sett helt annorlunda ut. Men det gjorde hon inte, och istället blir hon räddaren i nöden för en ung liten pojke som var sekunder från att bli överkörd. Efter några veckors massmediehysteri så tror Ridley att allting äntligen har lugnat ner sig, men hon har fel. En dag får hon ett kort på en kvinna med en bebis med en lapp där det står: "Är du min dotter?". Hela Ridleys liv sätts i gungning allt eftersom hon försöker finna sanningen om henne själv och dem hon trodde var hennes familj.
Jag måste erkänna att jag blev lite besviken på den här boken. Jag blev riktigt intresserad när jag läste vad den handlade om men själva bokens innehåll känns lite, ja, tunt. Det är en bra historia men karakäterna känns lite väl platta ibland och dessutom så tar boken mitt i historien en helt ny vändning och blir till någon slags action. Detta föll inte riktigt mig i smaken då jag inte hade förväntat mig något sånt. Sen så händer allting så himla fort! Hon träffar en jättesnygg kille i hennes hus och så ligger dom med varandra och utvecklar värsta episka kärlesdramat samtidigt som dom blir jagade av polisen och läskiga män. Låter lite väl mycket va? Det är det också.
Snyggast: Vissa kanske stör sig på sådana här saker men jag tycker att man som läsare får en djupare kontakt med huvudkaraktären när det är skrivet till mig. Ridley har en egen dialog i sitt huvud som man som läsare blir inbjuden till, vilket göratt jag lättare förstår hennes tankar och varför hon reagerar som hon gör. Jag tycker att det ger lite liv till hennes annars så platta personlighet.
Saknas: Slutet kändes ju bara jättedåligt! Återigen så tycker jag att allting går alldels för snabbt och slutet kändes verkligen som ett slags sago-slut. Snipp snapp slut så dog den elaka mannen och hon levde lycklig i alla sina dagar trots allt som hade hänt. Trots att det kommer en snabb liten epilog gällande hur allting är nu så räcker det inte ända fram för mig.
"Vackra lögner" av Lisa Unger får 2 Allies av mig. Ja, det är en intressant historia som presenteras, men det räcker inte helt för mig. Jag behöver mer djup i historien men det kommer aldrig, och därför har jag svårt att bli engagerad.
IGELKOTTENS ELEGANS - MURIEL BARBERY
Renée, 54 år, jobbar som portvaktsfru i ett av de dyra, gamla husen i Paris. Till ytan så ser hon ut och beter sig som alla portvaktsfruar ska göra enligt henne. Hon ser på skräptv, äter billig mat och pratar knappt med de boende. Men under ytan så är Renée förälskad i filosofi, Mahlersympfonier och Tolstoj. Men allt detta gömmer hon för att bättre kunna passa in i sin egen bild av hur en portvaktsfru ska vara: ful, småfet, obildad och ointressant. Paloma Josse är 12 år och bor i samma hus. Hon är ovanligt intelligent för sin ålder och avskyr alla omkring henne. Hon har till och med tröttnar så pass mycket att hon på sin 13:e födelsedag planerar att ta livet av sig själv och dessutom bränna ner deras lägenhet (när hon är ensam i den förstås). Både Renées och Palomas liv kommer dock att förändras när den spännande Kakuro Ozu flyttar in i huset.
När jag läste de första kapitlen så kände jag att det här verkligen inte var en bok för mig! Trots att båda Renée och Paloma berättar i dagboksform så fick jag absolut ingen medkänsla eller sympati för dessa två karaktärer. Det enda jag kunde tänka på var hur fånigt det var att Renée låtsades vara något som hon trodde att omgivningen ville se henne som, och att hon lät en TV som visar skräpserier stå på för att återigen bre på fördomarna. Paloma var för mig en vidrig liten snorunge som var så ytterst deprimerad och tråkig att jag förstod varför hon ville ta livet av sig. Men efter en stunds läsande så vände allt det där! Jag började få ett intresse för de båda karaktärerna och jag kunde se bortom deras oändliga malande om vad som är konst och ditten och datten. Jag blev engagerad i deras åsikter och tankar och känslor, och ännu mer intressant blev det när Kakuro Ozu äntligen flyttade in och saker verkligen tar vändning. Utan att avslöja för mycket så blev jag riktigt rörd av karaktärernas känslor kring den mystiska men vänliga japanen.
Snyggast: Muriel Barbery har ett fantastisk sätt att ändra sitt språk efter vem det är som figurerar i boken. Paloma och Renée låter på helt olika sätt, vilket de bör eftersom de är olika personer, men även andra karaktärer har sitt eget språk och sin egna jargong. Detta, enligt mig, gör att boken för mycket mer liv och blir ännu intressantare. Det blir tydligt att detta är en historia om olika personer och deras liv.
Saknas: Boken är för kort! Det är faktiskt sant. Jag tycker att det går alldeles för fort i historien och boken kunde sträck sig ännu längre över tid. Jag tror att det hade gett ett djup som hade förbättrat historien istället för den känslan av otillfredställning som man får när man läst klart.
"Igelkottens elegans" får 4 Allies av mig! Den hade fått en 5:a om det inte vore för att jag känner att den slutar alldeles tvärt. Historien kunde varit längre och då hade också slutet känts mer genomarbetat. Utan att avslöja alldeles för mycket så kan jag ju bara säga att slutet gjorde mig riktigt irriterad och anledningen till det var nog just att det kändes som om historien aldrig fick fart utan mest tog en massa sats, men sen aldrig kom upp i luften. Men jag rekommenderar defintivt "Igelkottens elegans" för boken är, trots slutet, ändå riktigt underbar att läsa.
MÄNNISKOHAMN - JOHAN AJVIDE LINDQVIST
-"Pappa, vad är det där? På isen?". Det är det sista Anders hör från sin dotter Maja innan hon spårlöst försvinner på Domarö. Två år efter försvinnandet kan Anders, som nu är separerad från sin fru Cecilia och dessutom alkoholiserad, inte släppa att hans dotter försvann och aldrig kunde hittas. Därför beger han sig åter till Domarö för att kunna få något slags avslut. Men när människor börjar bete sig underligt och döda personer kommer tillbaka till livet så inser Anders att det är något underligt med Domarö. Och en dag så får han det han sålänge väntat på, ett meddelande från Maja som återigen väcker Anders hopp om att hon finns kvar någonstans där han inte kan nå henne.
"Människohamn" ger mig en dålig smak i munnen, men då menar jag det faktiskt på ett positivt sätt. Varenda gång jag avslutar ett kapitel och lägger ifrån mig boken så påverkas jag så starkt av vad Anders känner och hur han mår att det sitter kvar i mitt eget huvud. Hans ständiga ångest, som dessutom påverkas rättså rejält av hans konstanta intag av vin, finns med mig under hela boken. Anders är verkligen den perfekta blandningen mellan ångest och hjälplöshet. Jag känner det han känner och jag förstår hans tankar. Där har Johan Ajvide Lindqvist verkligen lyckats med språket och alla skildringar! Trots det så¨kan vissa kapitel bli lite långtråkiga och jag hade önskat ett snabbare tempo kring vissa händelser. Det tar lite för lång tid, enligt mig, innan det händer något onaturligt och det är mycket historier som ska vävas in i varandra innan det onaturliga väl kommer in.
Snyggast: Jag satt och läste "Människohamn" sent på kvällen och när jag la ifrån mig den så hade jag precis den känslan som man ska ha efter att ha läst en skräckbok - jag var skiträdd! Boken gör verkligen vad den ska och den lämnar sannerligen spår, precis som en bok ska göra!
Saknas: Det tar liiite för lång tid för mig innan det verkligen händer något som jag tycker är spännande. Jag hade velat att onaturliga element hade visat sig tidigare, eller i alla fall blivit bättre beskrivna istället för att bara verka som händelser.
Men "Människohamn" får ändå 4½ Allies. För när det väl händer saker så går det snabbt och det är verkligen bra beskrivet i boken. Jag tycker boken ger lite av det som har saknats av svenska skräckböcker, att det faktiskt finns något onaturligt och att det också måste lösas på onaturligt sätt. En väl vald bok till er som vill bli skrämda i höstmörkret!
MITT NYA JAG - SOPHIE KINSELLA
Tänk om du vaknade upp en dag och hela ditt liv var perfekt? Du är plötslig chef, supervältränad, gift med en man som ser ut som en fotomodell och bor i en jättesnygg lägenhet. Precis så är det för Lexi Smart. Hon vaknar upp från en olycka och tror att hon fortfarande är i 2004, fast det egentligen har gått tre år och är år 2007, och inser att hela hennes liv är förändrat! Men trots alla spännande fördelar så inser Lexi snart att allting inte är toppen, hon har inga känslor för sin man, hennes nya vän är superkorkad, hon verkar ha ett förhållande med sin mans arkitekt och värst av allt; ingen av hennes gamla vänner vill ens veta av henne!
Alltså, det här är ju ingen bok som jag läste och tänkte att "oj, så verklighetstroget och fantastisk!", för om du vill läsa sådana böcker så är chick-litgenren inget för dig! Jag var snarare ute efter underhållning, och Mitt nya jag är faktiskt väldigt, väldigt underhållande. Det är riktigt roligt att läsa om hur Lexi försöker klara sig och anpassa sig till sin nya omgivning (ja, jag låter fenomenet att hon har glömt bort tre år av sitt liv passera, som sagt; jag är inte ute efter en faktabok om amnesi). Sophie Kinsella skriver så sitt speciella sätt och även här funkar det. Jag trodde att jag skulle tänka på Shopaholic-böckerna hela tiden och jämföra dom med Mitt nya jag men det hände faktiskt aldrig.
Snyggast: Hahah jag tyckte det var fruktansvärt roligt att Eric, Lexis man, gjorde en liten minnesbok åt henne där allt var alfabetiserat. Från Frukost till Förspel och Semester.
Saknas: Jag hade uppskattat boken ännu mer om slutet inte hade varit så fruktansvärt smörigt! Under hela boken är Lexi fruktansvärt förvirrad, vilket är förståeligt, och hon vet inte vart hon har folk. Därför blir jag besviken på att allting bara löser sig sådär fantastiskt utan någon större ansträngning. Jag hade nog hellre velat se ett slut där allting snarare planade ut och det var lite ovisst hur vissa förhållanden skulle lösa sig.
Jag ger Mitt nya jag 3 Allies! Jag baserar det på att det ändå är en bok som hamnar under genren chick-lit, och då anser jag att den "gör vad den ska". Den är underhållande, rolig och kul att läsa!
"KRYPTAN" - KATE MOSSE
Oktober 1891. Léonie Vernier gör ett märkligt fynd i en skog på landsbygden - en bortglömd grav, en krypta med mystiska inskriptioner. Hon hittar dessutom en samling tarotkort som påstås kunna styra över livet och döden.
Drygt hundra år senare kommer Meredith Martin till Frankrike för att forska kring kompositören Claude Debussy, men ett mystiskt foto av Léonie Vernier gör henne nyfiken på denna mystiska parisiska. Vart tog hon vägen? Föga anar Meredith att händelserna i det förflutna har bäring på nuet. När hon söker sig till skogsgläntan med kryptan inser hon plötsligt att hennes eget liv är i fara ...
Denna Kate Mosse ska inte blandas ihop med supermodellen, fast hade inte det varit ganska roligt om modellKate hade haft en karriär som författare? "Kryptan" är välskriven och historiskt korrekt och allra mest tycker jag om historien med Léonie, där man verkligen kan känna atmosfären över hur livet kunde se ut på den tiden. Där slutar det positiva. Historien om Meredith är extremt tråkig och förutsägbar och ärligt talat, vem hittar sin kärlek på en utforskarsemester som bara råkar vara i typ samma ålder och snygg och trevlig? Nej tror inte det, tack! Dessutom så gör de franska uttrycken mig galen, det fungerar säkert väl på engelska men i svensk översättningen så gör den texten svåråtkomlig och jobbig att läsa.
Snyggast: Tarotkorten spelar i den här boken en stor roll, och därför är det både roligt och spännande att författaren har forskat så mycket i historien kring korten och förmedlar den historien i boken. Det ger historien ytterligare en dimension och blir levande för läsaren.
Saknas: Jag önskar att Meredith kunde få mer känslor och ett pathos som inte är helt passé. Att hon letar efter information om sina släktingar är jättefint, men det är ytterst få gånger hon faktiskt beger sig ut på seriös släktforskning enligt mig. Hon lyckas mest snubbla över fakta som hjälper henne på vägen. Hela Meredith som karaktär kunde utvecklats till något så mycket mer men jag lyckas aldrig riktigt att tycka om henne. Tråkigt nog så faller hon ganska så platt.
Kate Mosse kan beskrivas som en kvinnlig Dan Brown och letar du efter en bok som både är spännande men också berikandei både fakta och historia så har du hittat rätt! Men det är dock historien om Léonie och hennes bror som gör boken intressant, jag tycker faktiskt inte att Meredith bidrar till så värst mycket. Bildspråket är ändå kreativt och hjälper en att komma framåt i boken. "Kryptan" får av mig 3 Allies, den är helt okej att läsa men ingen bok jag skulle ta upp igen för att läsa om.
EN SHOPAHOLIC SÄGER JA - SOPHIE KINSELLA
Becky Bloomwood ska äntligen gifta sig! Hennes liv är helt enkelt alldeles perfekt, hon har det perfekta jobbet där hon får spendera människors pengar hela dagarna, den perfekta mannen Luke och nu ska hon också få det perfekta bröllopet. Och man gifter ju sig bara en gång, så det finns inga ursäkter till allt som hon kommer att behöva inför den stora dagen. Men helt plötsligt så verkar det som om Becky har råkat säga ja till att ha två bröllop, ett hos hennes föräldrar hemma i England och hennes i New York. Becky måste bestämma sig vilket bröllop hon vill ha vilket hon tycker är svårt. Hon vill förstås inte säga nej till någon och båda förberedelserna fortsätter i takt med att bröllopsdatumet närmar sig.
Jag kan ju inte låta bli att tycka att Becky är alldeles vimsig och knäpp. Trots att hon då och då gör helt galna beslut så blir jag aldrig irriterad på henne. Man känner liksom att besluten inte görs av dumhet utan egentligen en äkthet och tro om att besluten kommer att leda till något bra. Även om boken aldrig går djupare än en fingernagel och är ganska så ytlig så är det fortfarande en alldeles underbar liten bok att sträckläsa. Sophie Kinsella lyckas så bra med att förmedla Beckys vimsighet och hennes ångest över att behöva säga nej till något bröllop. "See you later, procastinator!" är ju lite av fröken Beckys livsmotto känns det som.
Snyggaste: Trots alla sina ganska så framstående brister så går det inte att tycka illa om Becky som karaktär. Sophie Kinsella har verkligen lyckats med att få henne att framstå som helt mänsklig med allt vad det innebär. Hon har sina ups and downs men hon lyckas alltid att landa på fötterna på något sätt.
Saknas: Historien i sig är ju lite overklig, men det tycker jag att man får ta om man läser en chick-lit. Köp inte den här om du är ute efter en roman med seriös övertoning. Det funkar liksom inte.
"En shopaholic säger ja" får 3½ Allies av mig. Det är ju i grund och botten en chick-lit, vilket gör att den inte måste sträva efter något mer än att vara underhållande men den lyckas väldigt bra på den punkten!
DARLING JIM - CHRISTIAN MORK
"Darling Jim" börjar med att tre hemska mord uppdagas i Malahide. En äldre kvinna hittas död i sitt hus och senare hittas även två unga kvinnor vid namn Fiona och Roisin Walsh döda i olika delar av hemmet. Det kommer senare upp att den äldre kvinnan var de två tjejernas moster. Det visar sig också att de långsamt hade blivit förgiftade av henne. Hela Malahide är i chock och undrar vad som egentligen har hänt i det hemska huset. Senare hittar postmannen Niall ett brev adresserat till "vem som helst", från Fiona Walsh, en av de döda kvinnorna. Han börjar läsa brevet och allt mer börjar han förstå vad som egentligen hände med Fiona, hennes två systrar Roisin och Aofie och hur en man vid namn Jim flög in på en röd motorcykel i byn Castletownbere och förstörde alla systrarnas liv.
"Darling Jim" är ömsom fantastisk, ömsom helt oförståelig. Christian Mørk lyckas fånga det innersta i den irländska landsbygden, tristessen som kan infinna sig och hur en främlig kan förändra en persons öde helt och hållet. Det är i grund och botten två olika historier, men som kopplas samman av Fionas tragiska död och Nialls nyfikenhet över vad som hände henne. Dock grabbar början tag i en med sådan kraft att man nästan inte kan sluta läsa, man måste veta vad so mhände för att kunna förstå hur deras moster gjorde något så sjukt som att sätta dem i bojor och lägga råttgift i maten till dem. Dock känns vissa kapitel liksom... abstrakta i brist på ett bättre ord. Det tillför ingentingoch är svårt att förstå.
Snyggast: Christian Mørk lyckas väva in magi i boken, mycket med hjälp av Jim och hans sagoberättande. boken är mörk och sagorna tillför detta genom sin brutalitet.
Saknas: Ibland känns det som om författaren använder metaforer utan framgång. Det skapar ett onödigt bildspråk i boken som inte passar ihop med resten av historien och tar fokus från karaktärerna.
Om man bortser från att gå djupare in i boken och sitta och störa sig på bildspråk och dessutom traggla sig igenom kapitel som är lite segare, så är "Darling Jim" ändå en bok som väcker känslor inom mig. Jag kan knyta an till de tre systrarna och förstå hur desperata de känner sig. Och det är för mig det viktigaste av allt! Kan jag knyta an till huvudpersonerna så kan jag också förstå deras livsval och känslor. Den får 3 Allies!
OM JESUS - JONAS GARDELL
Det är ju meningen att jag ska ge er läsare en blandad mix av böcker och film, så nu kommer en liten otippad! "Om Jesus" av Jonas Gardell tar upp Jesus liv och vad som egentligen är myten och vad som är den riktige mannen. Han har grundligt gått tillväga, och boken är full av fotnoter och hänvisningar, men trots det så sätter Jonas Gardell sin personliga prägel på det. Det är på ett sätt en faktabok, nästan som en memoar över Jesus liv och vem han egentligen var, men skriven som en roman.
Snyggast: Boken ger en djupare inblick i hur Jesus, personen, var och som aldrig egentligen nämns i bibeln. För de som lutar mer åt ateister är det här en fantastik bok då Jonas Gardell aldrig blir sådär präktigt religiös utan håller sig till fakta.
Saknas: Gardell påpekar redan i början att vissa historier och fakta måste oundvikligen bli vinklade, eftersom det i slutändan handlar om hur man som människa väljer att tolka det. Uppenbarligen så blir boken till viss del vinklat ur Jonas Gardells synvinkel, då det är han som skrivit det. En ren objektiv bok om Jesus kommer vi nog aldrig kunna få.
Trots att boken inte helt är objektiv så är det en grundligt och noggrann bok, tack vare Jonas Gardells research. För er som är intresserade av religion är det här defintivt rätt bok! Den får 4½ Allies!
VINDENS SKUGGA - CARLOS RUIZ ZAFÓN
"Vindens skugga" är inte direkt dagsfräsch men ålder spelar ju knappast någon roll när det gäller både böcker och film, eller hur? När Daniel som ung blir introducerad av sin pappa till De bortglömda böckernas gravkammare i Barcelona så hittar han en bok som han blir helt besatt av, skriven av en viss Julian Carax. Daniel blir besatt av både bokens innehåll och författaren och en rad frågor utan svar börjat visa sig. Varför börjar hans liv alltmer lika Julian Carax? Och varför börjar polisen i Barcelona plötsligt intressera sig för honom?
Oavsett vilken ålder du är i, så kommer du att älska den här boken! Det är en av de bästa jag har läst, utan tvekan. Carlos Ruiz Zafón är en mästare på att beskriva livet för unge Daniel i Barcelona och det som gör boken så levande är de flerbottnade karaktärerna och deras historier. Det är en klassisk "vem är vem?" och om masn egentligen kan stämpla någon som ond eller god?
Snyggast: Jag älskar hur författaren beskriver Barcelona som mörkt, gotiskt och farligt. Boken är en slags blandning mellan en deckare och skräckhistoria och det är svårt att inte måla upp inre bilder över olika scener i boken.
Saknas: Är du en sådan som vill ha raka svar och inte tycker om historier som kräver lite mer tid så kan det bli svårt att läsa ut hela boken. Den här kräver att du som läsare gillar, eller åtminstone ger det en chans, denna genren.
"Vindens skugga" är som sagt en av de bästa böckerna jag har läst, och den får faktiskt en klar (inte solklar dock) 5 Allies!
HISTORIKERN - ELISABETH KOSTOVA
Nej, nu är det väl dags för en liten bokrecension?
"Historikern" är en tvådelad roman. Dels får vi följa en ung flicka som följer i sin fars fotspår för att kunna avslöja en stor hemlighet. En kväll när hon sitter i sin fars bibliotek hittar hon en tom bok med en bild föreställande en drake och med texten Drakulya. Hon inser att en myt som funnits i hundratals år egentligen kan vara sann och fortsätter där hennes far slutade. Men när hennes far försvinner blir leken plötsligt på allvar. Men man får också följa fadern som ung och vad som egentligen hände som fick honom att helt plötsligt sluta forska om legenden.
"Historikern" är en klassisk vampyrberättelse och ett solklart val för oss som gillar vampyrer. Den är välskriven och Kostovas beskrivningar av Europa känns levande och spännande. Trots detta kan det ibland bli lite vääl långa beskrivningar och slutet kändes lite hastigt efter alla väl detaljerade kapitel innan.
Snyggast: Är man riktigt intresserad av vampyrer så kommer man verkligen tycka om den nogranna researchen om Vlad Tepes som finns med i boken
Saknas: Det kunde vara kortare kapitel och inte fullt så avancerade beskrivningar av platser och känslor. Slutet känns också lite snabbt om man jämför med hur tonen har varit i resten av boken.
Bortser man från det så är "Historikern" en riktigt bra bok att sitta och mysa med nu i december. Vill man ha en bok som tar en tillbaka i tiden blandat med vampyrer så är det här defintivt rätt! Den får 3½ Allies för att den helt enkelt är en riktigt spännande roman.
BABBELDROTTNINGEN I NEW YORK - MEG CABOT
"Babbeldrottningen i New York" av Meg Cabot är en fortsättning på hennes förra bok, "Babbeldrottningen". Vi får följa huvudpersonen Lizzie Nichols när hon försöker hitta ett sätt att få arbeta med hennes dröm, att äga en affär med vintagebröllopsklänningar. Medan hon arbetar sig igenom det ena förnedrande jobbet efter det andra lyckas hon till slut få jobba i reception, samt gratisjobba i en bröllopsbutik.
Boken är ganska kort och underhållande och det är en typisk chick-lit. Jag har faktiskt inte läst "Babbeldrottningen" så jag slängdes lite rakt in i historien. Tur nog så finns det små, korta förklaringar till vad som har hänt i första boken, till exempel varför Lizzies förhållande till hennes pojkväns iskalla mamma är som det är.
Snyggaste: Meg Cabot har verkligen varit duktig när det kommer till detaljer, det står väldigt noga vilken designer Lizzies vintagekläder kommer ifrån. Eller hur man bäst sprättar upp en bröllopsklänning och sedan syr ihop den igen precis som man vill ha den. För er som också är intresserade av design kan detta verkligen vara en bok för er!
Saknas: Trots alla detaljer så fattas det något i Lizzies karaktär. Jag lär mig aldrig att verkligen tycka om henne, hennes val eller hennes pojkvän. Boken kan ibland kännas väldigt, ja fånig, då allting inte känns trovärdigt. (Nu menar jag inte att alla böcker måste vara trovärdiga med betoningen på att det borde kunna hända i verklighet, utan att jag aldrig förstår hennes situation eller varför hon gör som hon gör). Hennes känslor och tankar berör tyvärr aldrig mig något vidare, och den får mig inte att vilja läsa andra böcker som Meg Cabot har skrivit.
Tyvärr så blir aldrig "Babbeldrottningen i New York" något mer än en ganska platt historia. Men däremot är den ganska underhållande om man känner för att läsa en bok medan man ligger och solar eller bara vill fördriva tiden. Men trots det får den faktiskt bara en 2:a, synd!
SHUTTER ISLAND - DENNIS LEHANE
Åh, jag sträckläste verkligen Patient 67! (Eller Shutter Island, som den egentligen heter på engelska)
Just det, för er som inte vet vad Patient 67 handlar om, så kan jag lite snabbt och lätt upplysa er om detta. Det handlar om en kvinna, fast på ett mentalsjukhus på en ö, som försvinner utan några som helst indikationer på hur. Den federala sheriffen Teddy Daniels kallas in för att lösa mysteriet, men allt är inte som det verkar på ön. Dessutom blir både han och hans partner, Chuck, fast på ön under en orkan och kan inte ta sig därifrån. Och vem är patient 67, som blir nämnd i ett meddelande, men som ingen verkar vilja prata om?
Snyggast: Slutet, defintivit! Helt galet bra och en vändning som man absolut inte är beredd på men som fortfarande inte förstör något. Jag sträckläste som sagt den och då blev slutet extra bra för man var såpass inne i boken.
Saknas: Ibland kan det faktiskt bli lite väl mycket med alla vändningar som finns i boken eftersom det lätt kan bli att man tappar fokus. Dock tycker jag att Lehane har lyckats göra så att man slipper sådana situationer.
Fy vad bra den var! Och slutet var helt skitirriterande, fast inte på ett dåligt sätt som när man känner att man har slösat tre timmar på en helt värdelös historia (läs: My sister's Keeper) utan i positiv bemärkelse. Vem är antagonisten, vem är protagonisten, vem håller man på egentligen?
Sedan är det också något naturligt läskigt med mentalsjukhus, speciellt de som ligger på en ö och när det är stormvarning som råder. Nej, den var fruktansvärt bra! Läs den, folk.
Den får en solklar 4 Allies!
ALLA FÅR LIGGA - HENRIK FEXEUS
Med 186 tips så lovar Henrik Fexeus oss att alla minsann kan få ligga, det gäller bara att veta hur man ska ta sig dit! Jag, den eviga singeln, tyckte genast att det lät lovande och sprang in på Akademibokhandeln och köpte den. Eller nä, jag gick in, spejade, grabbade tag i den och ställde mig i kassan där den 55-åriga kvinnan stod och tog emot kunder. (Jaa, jag erkänner, jag undvek kassan där det stod en kille. I suck)
I alla fall, tillbaka till boken. Den var, inte helt överraskande, väldigt underhållande. Den är inte speciellt lång och tipsen är max två sidor långa och väldigt lätta att förstå.
Snyggast: Att Fexeus använder ord som the shit och pratar till en publik som är av ålder yngre! Det finns inget tjafs om självkänsla eller att stå framför spegeln och säga hur mycket man älskar sig själv. Istället är den full av användbara tips för en utekväll, för dom som så gärna vill men inte riktigt vet hur.
Saknas: Vissa tips kan kännas lite underliga. Om det inte ligger i ens natur att bara gå fram till någon så funkar inte vissa av hans tips.
"Alla får ligga" är en jätterolig bok, som inte ska tas på allt för stort allvar. Vissa tips är jätteanvändbara medan andra kan kännas helt onödiga. Därför får den 3 Allies!
